något jag tänkt på ett tag

vi kommer aldrig kunna börja om igen.
vårat förflutna kommer alltid finnas där, precis bakom.
jagar en dag som natt. man försöker springa ifrån den, men ibland går det inte.

man stannar upp och tänker samma tanke som alla andra gånger.
"om jag bara hade gjort så" eller, "varför sa jag aldrig det"
tillbaka finns ingen väg.
man måste bara lära sej att leva med det.
förlåta sej själv också. för alla misstag man gjort.
det finns ingneting som vrider tillbaka tiden

det kommer aldrig bli detsamma igen.
men tillsammans kan man gå vidare och se framåt.
trots sitt förflutna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0