we can walk for miles
behind you're eyes, i can be myself.Tiden går fort, redan höst. Vill bara ut, känna kalla vindar och mysa ner mig i en varm halsduk med en skön mössa och kanske ett par vantar. Ett par underbara vänner vid min sida, alla börjar bli lite smått bleka och redo för de kalla och mörka tiden vi har framför oss.
Att se de gula/orange/röda löven falla ner till marken. Jag älskar hösten, det gör jag verkligen. innerligt, i hela kroppen. Hösten har alltid fört med sig goda saker till mig, och tvekar inte på att det kommer bli så igen.
Tror jag tar en kopp, häller i lite kokhett te, tar på mig varmavarma kläder (är sjuk) och går ut och njuter. Av livet, av mina vänners kärlek, min familjs kärlek, och att om 9 månader börjar ett nytt kapitel för mig, ett stort och (förhoppningsvist) lyckligt nytt liv!
Bjuder på en bild (där jag är skapligt trött.. höhö), för att jag så sällan bloggar :-)
& vad jag bryr mig om nu, är att du kommer nära mig.
även om det är försent att älska dig.
vad jag bryr mig om nu, är att från samma säng lyssna till samma regn.